Gifter i barns vardag

Foto: Beatrice Rindevall - Naturskyddsföreningen.se

Det finns idag något som Naturskyddsföreningen kallar för "de nya gifterna". Med det menas de flamskyddsmedel och perflourerade ämnen, gifter, som oftast finns i de produkter vi köper med oss hem. De är som allra farligast eftersom de, till skillnad från de tidigare gifterna PCB och DDT, inte ger några tydliga tecken på att de är farliga. PCB och DDT resulterade i säldöd, fågelägg med så tunna skal så att de sprack innan de var färdigutvecklade och gifter i fisk. De nya gifterna syns inte, eftersom de tar sig in i kroppen och orsakar minst lika fruktansvärda saker med kroppen och inte minst barns utveckling.

Det farligaste är att de här nya gifterna finns överallt omkring oss, osynliga för ögat. Soffan, TVn, kläderna, mattan, skorna, leksakerna, matförpackningarna och hygienprodukterna. Det finns omkring oss hela tiden och kommer obemärkt in i människokroppen.

Dagens regleringar om miljögifter i produkter för privatpersoner är mycket klen, nästan obefintlig, med tanke på alla gifter som tillåts tillsättas i produktframställningen. Ämnen som stannar kvar efter produktionen är färdigställd och som inte försvinner. Och plötsligt kommer det in i kroppen.

I och med detta är inomhusmiljön rent av skadlig för människan. I många fall säkert skadligare än ångorna från våra bilar och motorer.

Gifterna

Bisfenoler

Bisfenol A (BPA) är mest känt som den hormonstörande kemikalie som för inte så länge sedan fanns i nappflaskor. Vad det flesta av oss inte vet är att den även används i ex. kvitton, konservburkar och tandlagningar. Också bisfenol S och bisfenol F har nyligen påvisats vara särskilt farliga kemikalier.

Ftalater 

Används bl.a. som mjukgörare i plast, i lim, tapeter, och folie. Eftersom ftalater fungerar som mjukgörare till plast används de ofta i diverse produkter i mjukplast, ex. sandaler, pennskrin, suddgummin och tröjors PVC-tryck - vi exponeras av flera ftalatkällor, även våra barn är och har flera gånger varit i kontakt med dem.

Några ftalater misstänks vara så farliga att de är förbjudna i alla leksaker och barnvårdsartiklar, medan andra endast är förbjudna i somliga leksaker och barnvårdsartiklar - de som barnet kan stoppa i munnen.

Ftalater kan "svettas ut" ur plast och tas upp av människokroppen. Ftalater har påträffats i bröstmjölk, blod och urin. De kommer in direkt med plaster som innehåller ftalater, och indirekt genom det vi äter.

• En del ftalater är så giftiga att de kan påverka testiklarna och reproduktionsförmågan
  
• Ftalater har vid djurförsök påvisats ge upphov till cancer och hormonstörningar

DEHP, DBP och BBP är förbjudna i leksaker och barn­vårdsartiklar om halten överskrider 0,1 procent. Ftalaterna DINP, DIDP och DNOP är förbjudna att användas i leksaker och barnvårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen om halten överskrider 0,1 procent.
  DEHP, DBP, BBP och diisobutylftalat är fyra av 46 ämnen som EU tagit upp på en lista över särskilt farliga ämnen till kemikalieförord­ningen Reach.
  Företag inom EU som tillverkar, importerar och säljer varor som innehåller mer än 0,1 procent DEHP, DBP, BBP är skyldiga att tillhandahålla sina kunder information om att ämnet ingår i varan. Konsumenter har rätt till informationen på begäran (Kemikalieinspektionen).

 
Flamskyddsmedel

Används på material som inte ska börja brinna så lätt, och för att minska spridningen vid en ev. brand. Textilier och möbler i offentlig miljö, skyddskläder, gummikablar, isoleringsmaterial, elektrisk och elektronisk utrustning. De är tillverkade för att inte brytas ned så lätt, och har därför väldigt svårt att försvinna när det väl kommit ut i miljön och människokroppen. De har påvisats i såväl blod som bröstmjölk.

Det finns flera hundra olika flamskyddsmedel och någon totalbild över vilka som används i Sverige idag finns inte. Det är inte heller registrerat vilka varor som är flamskyddade eller vilka ämnen de är flamskyddade med (Kemikalieinspektionen).

Gifter i plaster

Barn är i kontakt med plaster varje dag. Vad som kan göra många plaster farliga är dess förmåga att under dess livstid "svettas ut" olika byggstenar och tillsatsämnen - många tusentals ton per år bara i Sverige. Tillsatsämnena ger plasten de egenskaper man vill att den ska ha, exempelvis vilka färger den ska ha, att den ska ha svårare att börja brinna, att den ska bli mjuk eller ha svårare för att bli missfärgad eller angripen av svampar och bakterier. 

Tusentals tillsatsämnen finns tillgängliga att ge våra plaster de egenskaper vi vill att de ska ha. En del vet vi med säkerhet är farliga, andra misstänker vi är det och många fler vet vi inte alls hur de påverkar varken människa eller miljö.

Idag har vi omkring oss fler plastprodukter än någonsin! TV, kylskåp, sjukhusmateriel, leksaker, matlagningsredskap och matförvaring är bara några. De flesta plastprodukter saknar  dessutom innehållsförteckning men, som Naturskyddsföreningen säger, finns det andra saker vi kan titta efter för att välja "rätt sorts plast":

• Leta efter nytillverkade plastprodukter tillverkade inom EU.
  EU:s kemikalielagstiftning är hårdare. Nästan alla produkter tillverkade inom EU innehåller mindre farliga tillsatsämnen.
  
• Oftast får vi höra att begagnat har färre kemikalier eftersom de under sin livstid har "ramlat av". Det gäller dock inte med plast. Köp hellre nya än gamla plastprodukter! Lagstiftningen har skärpts till på senare år, företag har fått större krav på sig och har blivit mer medvetna om kemikalierna som följer med plasterna.

Det vore svårt att fasa ur all plast ur våran vardag så som samhället ser ut idag men vi kan välja mindre plast! Och framför allt - vi kan välja bättre plast!


Exemplen på plaster i barns vardag:

• Skötbäddsöverdrag av PVC
  PVC innehåller hormonstörande ftalater. Överdrag av polyuretan är bättre, men Naturskyddsföreningen tycker att det bästa är att använda ett vanligt ihopvikt badlakan.
  

• Plastfigurer som Barbie
  Många leksaker kan ha flera år på nacken, möjligen nedärvda från tiden vi själva var barn, och kan innehålla ftalater som nu för tiden är förbjudna och som är ännu värre än dagens ftalater.
  

• Plastboll / Badboll
  Kan vara gjorda av PVC och innehålla ftalater. Plastbollar tillverkade inom EU är oftast bättre, men det finns även leksaksföretag som använder livsmedelsgodkänd plast.
  

•  Skumgummi, möbler och madrasser
  Kan innehålla bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Fråga inköpsansvarige, inte bara butikssäljaren, innan köp. Butikssäljaren vet oftast inte. 
  

•  Tallrikar och glas av plast
  Kan ge ifrån sig BPA, särskilt vid uppvärmning. Välj glas eller porslin.
  

• Nappflaskor
  De vanligaste plasterna som ofta används i nappflaskor innehåller hormonstörande ämnen, eller andra plastkemikalier som vi ännu inte vet effekterna av. Frigörelse av kemikalierna sker särskilt i kontakt med värme. Att en nappflaska är fri från BPA (Bisfenol A) innebär inte att den är fri från skadliga ämnen.

Vilken plast används i leksaken? 

Vad betyder det?

- Symboler för plast

 

 

 

PET (polyetentereftalat) = Låg risk Används ofta i dryckesflaskor, flytande livsmedel eller mikro- och ugnsförpackningar 

 

PE-HD (polyetylen med hög densitet) = Låg risk om den inte upphettas

Används ofta till förpackningar för mjölk, yoghurt, juice, smör, rengöringsmedel, schampo, motorolja, flingor m.fl.

  

PVC (polyvinylklorid) = Undvik - särskilt PVC med mjukgörare

Används ofta som plastfilm till grönsaker, kött, frukt och även vanligt i flaskor till bl.a. schampo, matolja, medicinsk utrustning, ytterväggar. PVC med mjukgörare innehåller ftalat, och ibland även klor och bly.

  

PE-LD (polyetylen med låg densitet) = Låg risk om den inte upphettas

Används i klämflaskor för livsmedel, bröd, fryst mat, plastpåsar, kläder, möbler och mattor.

PP (polypropen) = Låg risk

Används bl.a. i brödförpackningar, sirapsflaskor, ketchupflaskor, medicinflaskor, sugrör, mikrovågsförpackningar.

  

PS (polystyren) = Undvik

Används bl.a. i engångsserviser, yoghurtförpackningar och engångsburkar för ex. sallader. Används även i cellplast och frigolit och i förpackningar för kött och charkuterivaror. Det finns uppgifter att polystyren kan läcka till livsmedel.

  

Övrig plast (bl.a. polykarbonat, bisfenoler, polyamider m.fl.). Undvik särskilt då du inte med säkerhet vet vilken kemikalie det handlar om

Finns som symbol på bl.a. vatten-, läsk- och sportflaskor, solglasögon, DVD-skivor, iPod, datorer, displayer, nappflaskor och matlådor. Köksredskap kan innehålla polyamid som ingår inom kategori Övrig plast. ABS-plast ingår även i kategori Övrig plast och används bl.a. till hushållsredskap, telefoner, dammsugare och instrumentpaneler.

Naturskyddsföreningen rekommenderar alla att "plastbanta". Eftersom det är svårt att helt undvika plast så kan man i alla fall göra så gott man kan för att ersätta plasterna. Både jag och lilleman är så nöjda över vår giftfria nyckelpiga i trä som vi köpte från medvetenmini! Den är helt giftfri och mycket finare än alla plastskallror. Dessutom är det lillemans favorit! Super att de finns!

medvetenmini.se